Det nya rutinerna
De följande dagarna var jag inte de minsta trevlig mot personalen, men den orken fanns inte riktigt kvar. Lexi fick göra uppehåll med maten för hon var mitt i transporten och när de skulle synka tillbaka mattiderna tog det Lexis nya tider, vilket strulade till det för oss då det var mitt i vår lunch och middag. Nattiderna vart mycket sämre. Normalt ska de ha mat klockan 23, 02 och 05 08 Nu blev det istället 22 01 04 07 vilket kändes som man fick vara uppe mer på natten. Sköterskorna behandlade oss som vi inte kunde något om våra barn. Skulle stå och flåsa en i nacken och varje gång syret gick och de skulle trycka av ljudet fick de tryck sig förbi oss för att få plats. Vi skulle tvätta barnen och byta blöja på andra sätt och man hade andra saker. Maskinerna var äldre och vi fick inte ta maten från bordet själva eller ge medeciner till barnen. Utan de skulle lyfta detta från ett bord till ett annat en meter bort och då fick vi ta maten. Som jag själv här pumpat ut... Att leva med dessa nya riktlinjer dygnet runt var en omställning som man inte riktig orkade i dagsläget. Det roliga som hände var att barnen på riktigt såg varandra och upptäckte att de hade ett syskon och det var hur kul som helat att se båda vakna..
